jag skulle lika gärna kunna krypa ner under täcket gömma mig tillsammans med mina tankar. men istället för att rota i allt gammal och förlutet går jag istället till nuet. det vi en gång hade kommer jag alltid att minnas och vart framtiden bär oss spelar ingen roll för en gång var det vi och det är jag både lycklig och stolt över. sant att när vi ryker ihop och bråkar med varandra känns det som världens undergång men vi vet att vi ej kommer till att klara oss utan varandra så vi lägger ner det. vi behöver inte misstro varandra eller skapa all denna avundsjukhet istället tagga ner på den för vi båda vet att vi är dom ända för varandra. vi behöver ej bli sura på varandra bara för att vi inte alltid kan mötas och saknaden uppstår eftersom verkligen allting ändå påminner om varandra. vi behöver bara ta en dag i taget för vi vet att vi ändå kommer till att tillbringa alla dagar tills lågan inuti oss sluta brinna.