and i have learned our circle
Vi sätter oss ner för att prata du ler åt mig och jag ler tillbaka. jag kollar åt höger och du åt vänster vi kollar på varandra men blickarna faller lika fort ifrån. vi försöker tyda emellan raderna vad som är rätt och fel. jag vågar inte öppna munnen längre för hittills har det känts som om allting jag säger bara är fel. jag hade ju kunnat stanna uppe hela natten, tagit din hand och aldrig släppt den för att spara och inte slösa tid på livet som jag vill dela tillsammans med dig.
När du höjer rösten emot mig vet jag att jag gjort fel, jag blir rädd och nyper mig själv, hoppas på att det är en dröm och att jag ska vakna upp snart igen .. jag sluter ögonen och blundar hårt för att tårarna inte ska ramla ner ifrån kinden i min slutna blick ser jag mig själv köra på en väg, och varje gång tårarna bränner innanför vet jag att jag är nära på att förlora kontrollen.
Kommentarer
Trackback
